Sitter och läser en bok i soffan. Plötsligt väller gamla minnen in över mig. Dåliga minnen. Mamma och han. Min syster och jag som är liten. Hemma hos hans kusin. Hatar när vi åker dit. Vet att de kommer dricka och att det blir sent. Varför brydde de sig inte om oss barn? De söp och pratade högt om sex. Mamma blev inte detsamma. Och han....han var vidrig. Kommer in i vardagsrummet. Ser att de har en porrfilm på. Vidrigt är vad det är! Kommer inte ihåg om mamma och den andra kvinnan är där. Men han och hans kusin. Äcklad känner jag mig. Går tillbaka till min syster. Vi tittar på tv i ett av sovrummen. Förvisade dit hela kvällen för att de vuxna ska dricka och ha "roligt". 

Jag och min syster vill hem senare. Men han tycker att det är för tidigt. Mamma får inte följa oss hem. Hon måste ju vara kvar hos honom! Det slutar med att jag och min syster, ca 5 och 11 år får gå hem själva runt 12 på natten i mörkret. Och det är en bit hem, tar nog en halvtimme att gå. 

Jag har aldrig berättat detta förut. Ingen vet. Inte ens min sambo. Vill inte prata om alla vidriga detaljer. Han vet ju att jag haft det jobbigt under barndomen och vet vissa grejer. På något sätt så skäms jag. Jag skäms för att detta hänt. Jag vet att jag inte borde det och att det inte är mitt fel..... Men på något vis så vänds det äckliga och vidriga mot mig själv till något skamligt. Men nu känns det skönt att ha fått ur sig detta. Kanske någon läser och förstår.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Håller mig undan honom. Fast att jag älskar honom så mycket. Det är som att jag vill skydda honom från mig. Han ska inte behöva se och ta i min tjocka äckliga kropp. Tänker hela tiden: när jag gått ner i vikt så kommer jag bli gladare och bli mer kär...

Det är som att jag bara står still. Jag kommer ingen vart. Med mig själv. Allt är grått. Alla färger är borta. Jag står still. Finns inte. Det gråa tar över. Allt blir suddigt. Jag vill så mycket men vet inte hur jag ska komma vidare. Allt har kommit...

En falsk människa. Som ljuger och hittar på. Varje dag säger att det kommer bli bra. Lögner lögner lögner. Så jävla falsk. Är jag... Det är jag som är den falska människan. Som ljuger för mig själv. Som får mig själv att tro att allt är bra. Ljug...

Ja vad ska jag säga. Dagarna går. En efter en. De smälter in i varandra. Inte mycket händer. Det är som vanligt. Men vad innebär som vanligt?   Ofta vet jag inte vem jag egentligen är. Jag försöker fortfarande hitta vem den riktiga jag är. Hur är j...

Hej. Ett tag sen sist. På många vis mår jag just nu bättre sen några månader tillbaka. Jag har fått kontroll på maten. Äter normalt och motionerar. Jag har börjat gå ner i vikt och mår så bra i kroppen.. Jag märker ju också att jag mår mycket bättr...