Sitter och läser en bok i soffan. Plötsligt väller gamla minnen in över mig. Dåliga minnen. Mamma och han. Min syster och jag som är liten. Hemma hos hans kusin. Hatar när vi åker dit. Vet att de kommer dricka och att det blir sent. Varför brydde de sig inte om oss barn? De söp och pratade högt om sex. Mamma blev inte detsamma. Och han....han var vidrig. Kommer in i vardagsrummet. Ser att de har en porrfilm på. Vidrigt är vad det är! Kommer inte ihåg om mamma och den andra kvinnan är där. Men han och hans kusin. Äcklad känner jag mig. Går tillbaka till min syster. Vi tittar på tv i ett av sovrummen. Förvisade dit hela kvällen för att de vuxna ska dricka och ha "roligt". 

Jag och min syster vill hem senare. Men han tycker att det är för tidigt. Mamma får inte följa oss hem. Hon måste ju vara kvar hos honom! Det slutar med att jag och min syster, ca 5 och 11 år får gå hem själva runt 12 på natten i mörkret. Och det är en bit hem, tar nog en halvtimme att gå. 

Jag har aldrig berättat detta förut. Ingen vet. Inte ens min sambo. Vill inte prata om alla vidriga detaljer. Han vet ju att jag haft det jobbigt under barndomen och vet vissa grejer. På något sätt så skäms jag. Jag skäms för att detta hänt. Jag vet att jag inte borde det och att det inte är mitt fel..... Men på något vis så vänds det äckliga och vidriga mot mig själv till något skamligt. Men nu känns det skönt att ha fått ur sig detta. Kanske någon läser och förstår.