Suttit och läst mina inlägg. Inlägg fulla av ångest och missbruk av mat. Ensamheten visar sig mellan raderna. Det har gått flera månader och inget har jag gjort åt min situation. Sitter fortfarande i den där soffan och straffar min kropp med mat. Varför gör jag inget åt detta? 

Många människor har det sämre än mig. Många. Mycket sämre. Jag bara gnäller hela tiden. Det är aldrig nånsin bra. 

Jag undrar om jag verkligen vill att det ska vara bra.....jag kanske trivs med min ångest. Någonstans inuti mig har ångesten blivit som en trygghet. Den är jag och jag vet vad som väntar när den är här. Den har blivit som en vän som livnär sig på mig. En vän som utnyttjar mig för egen vinnings skull. En vän som inte vill att jag ska må bra för då kanske folk skulle tycka om mig och det vill den inte. En vän som inte är någon vän....

Ja...det är svårt....Livet är svårt. Men jag vill inte dö en dag och ångra att jag aldrig tog tag i det där som jag alltid skulle göra nästa dag. Imorgon....då ska jag..... På måndag.....då börjar jag....

Under tiden plågar jag mig själv lite till. Och när den där morgondagen eller den där måndagen kommer.....ja då orkar jag helt enkelt inte.

Ett steg i taget. En dag i taget. En tanke i taget.

Imorgon....då ska jag.... :)

 

Elin

23 oktober 2014 15:06

kämpa på!

http://lundboden.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Håller mig undan honom. Fast att jag älskar honom så mycket. Det är som att jag vill skydda honom från mig. Han ska inte behöva se och ta i min tjocka äckliga kropp. Tänker hela tiden: när jag gått ner i vikt så kommer jag bli gladare och bli mer kär...

Det är som att jag bara står still. Jag kommer ingen vart. Med mig själv. Allt är grått. Alla färger är borta. Jag står still. Finns inte. Det gråa tar över. Allt blir suddigt. Jag vill så mycket men vet inte hur jag ska komma vidare. Allt har kommit...

En falsk människa. Som ljuger och hittar på. Varje dag säger att det kommer bli bra. Lögner lögner lögner. Så jävla falsk. Är jag... Det är jag som är den falska människan. Som ljuger för mig själv. Som får mig själv att tro att allt är bra. Ljug...

Ja vad ska jag säga. Dagarna går. En efter en. De smälter in i varandra. Inte mycket händer. Det är som vanligt. Men vad innebär som vanligt?   Ofta vet jag inte vem jag egentligen är. Jag försöker fortfarande hitta vem den riktiga jag är. Hur är j...

Hej. Ett tag sen sist. På många vis mår jag just nu bättre sen några månader tillbaka. Jag har fått kontroll på maten. Äter normalt och motionerar. Jag har börjat gå ner i vikt och mår så bra i kroppen.. Jag märker ju också att jag mår mycket bättr...